S2 Del 10 - Ett nytt ansikte

Samtidigt som Stephanie försöker dölja sitt brustna hjärta för världen dyker ett nytt ansikte upp i kvarteret. En man i kostym, med ganska välkammad frisyr. Simmarna hade sina aningar, det var ett ganska bekant ansikte. Kanske ännu mer bekant namn.
 
Paul Henry är en världskänd konstnär som rest jorden runt och är känd för att ha ett stort inflytande på alla han möter. En riktig charmör, med andra ord. Många rykten handlar om hur han förstört hela städer genom att bara lägga sig i andras affärer och förhållanden. Ingen vet om det är sant, men alla hoppas att det inte är det. Så hemsk kan väl inte en sådan snygging vara, eller hur?
 
Janni och Natalie välkomnade Paul i samma ögonblick som han anlände på gatan. En liten välkomstkommitté med äcklig fruktkaka och falska fjäskleenden skulle nog kunna få den här karln på fall ändå. Natalie, som är singel, kände sig särskilt intresserad. Janni däremot, hon ville helst bara skaffa sig nya vänner. Viktiga, mäktiga vänner som kan hämnas åt henne om hon skulle behöva. Paul, å andra sidan, han hade ögonen för någon annan - någon som stod lite längre bort...
 
Nikole Harrysson, Natalies tvillingsyster och Olofs förälskelse. Den tysta fågeln som aldrig riktigt är den som står i centrum. Pauls intresse väcktes upp, starkt och lysande för denna kvinna. Det var något med henne som sa att hon behövde något alldeles extra. Ett äventyr för att krydda hennes liv med. Han ansåg sig själv vara precis det.
 
Paul blev snabbt en del av det galna utelivet som grannskapet hade att erbjuda. Rakel var som vanligt också en utav festernas trognaste gäster, men Paul verkade inte det minsta intresserad av henne. Eller, kanske lite. Inte så synligt, men tillräckligt nära för att höra skvaller om det hände sig att sådant utbyttes.
 
Paul verkar nöjd. Han verkar ha fått upp ögonen för någon. Som den konstnär han är kastade han sig rakt in i sin konst och ägnade sig enbart åt att måla porträtt av svarthåriga kvinnor som var läskigt lik Pocahontas. Eller kanske Nikole. Hans nästa förströelse, helt klart. Så trevligt de skulle ha...